publicerad: 2015
specialgranskning
speci·al|gransk·ning
substantiv
~en ~ar specialgranska
Singular | |
---|---|
en specialgranskning | obestämd form |
en specialgransknings | obestämd form genitiv |
specialgranskningen | bestämd form |
specialgranskningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
specialgranskningar | obestämd form |
specialgranskningars | obestämd form genitiv |
specialgranskningarna | bestämd form |
specialgranskningarnas | bestämd form genitiv |