publicerad: 2015
specialläkare
speci·al|läk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läkarna • ⟨finl.⟩ specialistläkare
Singular | |
---|---|
en specialläkare | obestämd form |
en specialläkares | obestämd form genitiv |
specialläkaren | bestämd form |
specialläkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
specialläkare | obestämd form |
specialläkares | obestämd form genitiv |
specialläkarna | bestämd form |
specialläkarnas | bestämd form genitiv |