publicerad: 2015
specialuppdrag
speci·al|upp·drag
substantiv
~et; pl. ~ • jfr specialkommando
Singular | |
---|---|
ett specialuppdrag | obestämd form |
ett specialuppdrags | obestämd form genitiv |
specialuppdraget | bestämd form |
specialuppdragets | bestämd form genitiv |
Plural | |
specialuppdrag | obestämd form |
specialuppdrags | obestämd form genitiv |
specialuppdragen | bestämd form |
specialuppdragens | bestämd form genitiv |