publicerad: 2015
specialutbildning
speci·al|ut·bild·ning
substantiv
~en ~ar specialutbilda
Singular | |
---|---|
en specialutbildning | obestämd form |
en specialutbildnings | obestämd form genitiv |
specialutbildningen | bestämd form |
specialutbildningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
specialutbildningar | obestämd form |
specialutbildningars | obestämd form genitiv |
specialutbildningarna | bestämd form |
specialutbildningarnas | bestämd form genitiv |