SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
spexighet
spex·­ig·­het substantiv ~en ~er spexig
Singular
en spexighetobestämd form
en spexighetsobestämd form genitiv
spexighetenbestämd form
spexighetensbestämd form genitiv
Plural
spexigheterobestämd form
spexighetersobestämd form genitiv
spexigheternabestämd form
spexigheternasbestämd form genitiv