SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
spotta
1spotta [spåt`a] substantiv ~n spottor • spätta
Singular
en spottaobestämd form
en spottasobestämd form genitiv
spottanbestämd form
spottansbestämd form genitiv
Plural
spottorobestämd form
spottorsobestämd form genitiv
spottornabestämd form
spottornasbestämd form genitiv
2spotta [spåt`a] verb ~de ~t • stöta ut saliv; äv. bildl. håna; ​spotta i nävarna (och ta nya tag) in­rikta sig på att arbeta hårdare
Finita former
spottarpresens aktiv
spottaspresens passiv
spottadepreteritum aktiv
spottadespreteritum passiv
spottaimperativ aktiv
Infinita former
att spottainfinitiv aktiv
att spottasinfinitiv passiv
har/hade spottatsupinum aktiv
har/hade spottatssupinum passiv
Presens particip
spottande
Perfekt particip
en spottad + substantiv
ett spottat + substantiv
den/det/de spottade + substantiv
spotta upp sig • börja göra bättre i­från sig
Infinita formeratt spotta upp siginfinitiv aktiv