SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
språkbegåvning
språk|­be·­gåv·­ning substantiv ~en ~ar språk begåvning
Singular
en språkbegåvningobestämd form
en språkbegåvningsobestämd form genitiv
språkbegåvningenbestämd form
språkbegåvningensbestämd form genitiv
Plural
språkbegåvningarobestämd form
språkbegåvningarsobestämd form genitiv
språkbegåvningarnabestämd form
språkbegåvningarnasbestämd form genitiv