publicerad: 2015
språkbehärskning
språk|be·härsk·ning
substantiv
~en språk behärskning 1
| Singular | |
|---|---|
| en språkbehärskning | obestämd form |
| en språkbehärsknings | obestämd form genitiv |
| språkbehärskningen | bestämd form |
| språkbehärskningens | bestämd form genitiv |


