publicerad: 2015
språkman
språk|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen språk 1man 1
Singular | |
---|---|
en språkman | obestämd form |
en språkmans | obestämd form genitiv |
språkmannen | bestämd form |
språkmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
språkmän | obestämd form |
språkmäns | obestämd form genitiv |
språkmännen | bestämd form |
språkmännens | bestämd form genitiv |