publicerad: 2015
språkrubbning
språk|rubb·ning
substantiv
~en ~ar språk rubbning 1
Singular | |
---|---|
en språkrubbning | obestämd form |
en språkrubbnings | obestämd form genitiv |
språkrubbningen | bestämd form |
språkrubbningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
språkrubbningar | obestämd form |
språkrubbningars | obestämd form genitiv |
språkrubbningarna | bestämd form |
språkrubbningarnas | bestämd form genitiv |