publicerad: 2015
spårväg
spår|väg
substantiv
~en ~ar • spårbunden förbindelseled inom tätort; till spår 2
Singular | |
---|---|
en spårväg | obestämd form |
en spårvägs | obestämd form genitiv |
spårvägen | bestämd form |
spårvägens | bestämd form genitiv |
Plural | |
spårvägar | obestämd form |
spårvägars | obestämd form genitiv |
spårvägarna | bestämd form |
spårvägarnas | bestämd form genitiv |