publicerad: 2015
stans
1stans
oböjligt substantiv
• ofta i sms.; möjlig plats: någon annan stans el. någon annanstans; ingen särskild stans
| Singular | |
|---|---|
| en stans | obestämd form |
2stans
substantiv
~en ~ar • ett redskap för hålslagning
| Singular | |
|---|---|
| en stans | obestämd form |
| en stans | obestämd form genitiv |
| stansen | bestämd form |
| stansens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| stansar | obestämd form |
| stansars | obestämd form genitiv |
| stansarna | bestämd form |
| stansarnas | bestämd form genitiv |
3stans
substantiv
~en ~er • strof med åtta femfotade jambiska versrader
| Singular | |
|---|---|
| en stans | obestämd form |
| en stans | obestämd form genitiv |
| stansen | bestämd form |
| stansens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| stanser | obestämd form |
| stansers | obestämd form genitiv |
| stanserna | bestämd form |
| stansernas | bestämd form genitiv |


