SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
statut
stat·­ut [‑u´t] substantiv ~en ~er mest i pl.; ​stadga; ​till 2stadga
Singular
en statutobestämd form
en statutsobestämd form genitiv
statutenbestämd form
statutensbestämd form genitiv
Plural
statuterobestämd form
statutersobestämd form genitiv
statuternabestämd form
statuternasbestämd form genitiv