publicerad: 2015
stenkastning
sten|kast·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. som primitiv stridsmetod
| Singular | |
|---|---|
| en stenkastning | obestämd form |
| en stenkastnings | obestämd form genitiv |
| stenkastningen | bestämd form |
| stenkastningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| stenkastningar | obestämd form |
| stenkastningars | obestämd form genitiv |
| stenkastningarna | bestämd form |
| stenkastningarnas | bestämd form genitiv |


