publicerad: 2015
storslam
stor|slam
substantiv
~men ~mar • åtagande att ta alla sticken i en kortspelsomgång särsk. i bridge; äv. bildl.
| Singular | |
|---|---|
| en storslam | obestämd form |
| en storslams | obestämd form genitiv |
| storslammen | bestämd form |
| storslammens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| storslammar | obestämd form |
| storslammars | obestämd form genitiv |
| storslammarna | bestämd form |
| storslammarnas | bestämd form genitiv |


