publicerad: 2015
storsmocka
stor|smocka
substantiv
~n ‑smockor • ⟨vard.⟩ 1stor 1smocka
| Singular | |
|---|---|
| en storsmocka | obestämd form |
| en storsmockas | obestämd form genitiv |
| storsmockan | bestämd form |
| storsmockans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| storsmockor | obestämd form |
| storsmockors | obestämd form genitiv |
| storsmockorna | bestämd form |
| storsmockornas | bestämd form genitiv |


