publicerad: 2015
straffmyndighet
straff|mynd·ig·het
substantiv
~en • till myndighet 2 1straff
Singular | |
---|---|
en straffmyndighet | obestämd form |
en straffmyndighets | obestämd form genitiv |
straffmyndigheten | bestämd form |
straffmyndighetens | bestämd form genitiv |