publicerad: 2015
strandraggare
strand|ragg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑raggarna • ⟨vard.⟩ strand raggare
| Singular | |
|---|---|
| en strandraggare | obestämd form |
| en strandraggares | obestämd form genitiv |
| strandraggaren | bestämd form |
| strandraggarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| strandraggare | obestämd form |
| strandraggares | obestämd form genitiv |
| strandraggarna | bestämd form |
| strandraggarnas | bestämd form genitiv |


