SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
stubbrytare
stubbrytare uppdelas stubb|­bryt·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑brytarna till stubbe och bryta 1
Singular
en stubbrytareobestämd form
en stubbrytaresobestämd form genitiv
stubbrytarenbestämd form
stubbrytarensbestämd form genitiv
Plural
stubbrytareobestämd form
stubbrytaresobestämd form genitiv
stubbrytarnabestämd form
stubbrytarnasbestämd form genitiv