publicerad: 2015
stubbrytare
stubbrytare
uppdelas stubb|bryt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑brytarna • till stubbe och bryta 1
| Singular | |
|---|---|
| en stubbrytare | obestämd form |
| en stubbrytares | obestämd form genitiv |
| stubbrytaren | bestämd form |
| stubbrytarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| stubbrytare | obestämd form |
| stubbrytares | obestämd form genitiv |
| stubbrytarna | bestämd form |
| stubbrytarnas | bestämd form genitiv |


