publicerad: 2015
styrkebalans
styrke|bal·ans
substantiv
~en ~er • till balans 2 1styrka 1
| Singular | |
|---|---|
| en styrkebalans | obestämd form |
| en styrkebalans | obestämd form genitiv |
| styrkebalansen | bestämd form |
| styrkebalansens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| styrkebalanser | obestämd form |
| styrkebalansers | obestämd form genitiv |
| styrkebalanserna | bestämd form |
| styrkebalansernas | bestämd form genitiv |


