SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
ståndur
stånd|­ur substantiv ~et; pl. ~ stående ur
Singular
ett ståndurobestämd form
ett ståndursobestämd form genitiv
stånduretbestämd form
stånduretsbestämd form genitiv
Plural
ståndurobestämd form
ståndursobestämd form genitiv
ståndurenbestämd form
ståndurensbestämd form genitiv