publicerad: 2015
ställare
ställ·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ställarna • till ställa 1
| Singular | |
|---|---|
| en ställare | obestämd form |
| en ställares | obestämd form genitiv |
| ställaren | bestämd form |
| ställarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| ställare | obestämd form |
| ställares | obestämd form genitiv |
| ställarna | bestämd form |
| ställarnas | bestämd form genitiv |


