publicerad: 2015
stämningshöjare
stäm·nings|höj·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑höjarna • till höja stämning 2
| Singular | |
|---|---|
| en stämningshöjare | obestämd form |
| en stämningshöjares | obestämd form genitiv |
| stämningshöjaren | bestämd form |
| stämningshöjarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| stämningshöjare | obestämd form |
| stämningshöjares | obestämd form genitiv |
| stämningshöjarna | bestämd form |
| stämningshöjarnas | bestämd form genitiv |


