publicerad: 2015
svalgmandel
svalg|mandel
substantiv
~n ‑mandlar • mest i pl.; till mandel 2 svalg
Singular | |
---|---|
en svalgmandel | obestämd form |
en svalgmandels | obestämd form genitiv |
svalgmandeln | bestämd form |
svalgmandelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
svalgmandlar | obestämd form |
svalgmandlars | obestämd form genitiv |
svalgmandlarna | bestämd form |
svalgmandlarnas | bestämd form genitiv |