SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

mandel

mandel substantiv ~n mandlar 1 en ätlig oval fruktkärna2 mest i pl.; ​tonsill​ – Alla sammansättn. med mandel- hör till mandel 1.

Singular
en mandel	obestämd form
en mandels	obestämd form genitiv
mandeln	bestämd form
mandelns	bestämd form genitiv
Plural
mandlar	obestämd form
mandlars	obestämd form genitiv
mandlarna	bestämd form
mandlarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  mandatområde subst.
  mandatperiod subst.
  mandattid subst.
  mandatvinst subst.
  mandatärmakt subst.
  mandel subst.
  mandelblom subst.
  mandelblomma subst.
  mandelflarn subst.
  mandelformad adj.
  mandelgloria subst.

  Till   alla ordböcker