publicerad: 2015
sveakung
svea|kung
substantiv
~en ~ar • i äldre tid
| Singular | |
|---|---|
| en sveakung | obestämd form |
| en sveakungs | obestämd form genitiv |
| sveakungen | bestämd form |
| sveakungens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| sveakungar | obestämd form |
| sveakungars | obestämd form genitiv |
| sveakungarna | bestämd form |
| sveakungarnas | bestämd form genitiv |


