publicerad: 2015
sveda
1sveda
substantiv
~n • svidande smärta, plåga: sveda och värk
| Singular | |
|---|---|
| en sveda | obestämd form |
| en svedas | obestämd form genitiv |
| svedan | bestämd form |
| svedans | bestämd form genitiv |
2sveda
verb
svedde, svett, svedd n. svett, pres. sveder • bränna på ytan el. i kanten
| Finita former | |
|---|---|
| sveder | presens aktiv |
| sveds (svedes) | presens passiv |
| svedde | preteritum aktiv |
| sveddes | preteritum passiv |
| sved | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att sveda | infinitiv aktiv |
| att svedas | infinitiv passiv |
| har/hade svett | supinum aktiv |
| har/hade svetts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| svedande | |
| Perfekt particip | |
| en svedd + substantiv | |
| ett svett + substantiv | |
| den/det/de svedda + substantiv | |
| den svedde + maskulint substantiv | |


