publicerad: 2015
svinga
svinga
verb
~de ~t • svänga; snurra, kasta; svinga bägaren i samband med skålande
Finita former | |
---|---|
svingar | presens aktiv |
svingas | presens passiv |
svingade | preteritum aktiv |
svingades | preteritum passiv |
svinga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att svinga | infinitiv aktiv |
att svingas | infinitiv passiv |
har/hade svingat | supinum aktiv |
har/hade svingats | supinum passiv |
Presens particip | |
svingande | |
Perfekt particip | |
en svingad + substantiv | |
ett svingat + substantiv | |
den/det/de svingade + substantiv |