SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
tanddoktor
tand|­dokt·­or substantiv ~n ~er ⟨barnspråk⟩ tand­läkare
Singular
en tanddoktorobestämd form
en tanddoktorsobestämd form genitiv
tanddoktornbestämd form
tanddoktornsbestämd form genitiv
Plural
tanddoktorerobestämd form
tanddoktorersobestämd form genitiv
tanddoktorernabestämd form
tanddoktorernasbestämd form genitiv