publicerad: 2015
tandläkarborr
tand·läk·ar|borr
substantiv
~en ~ar tandläkare 1borr
| Singular | |
|---|---|
| en tandläkarborr | obestämd form |
| en tandläkarborrs | obestämd form genitiv |
| tandläkarborren | bestämd form |
| tandläkarborrens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| tandläkarborrar | obestämd form |
| tandläkarborrars | obestämd form genitiv |
| tandläkarborrarna | bestämd form |
| tandläkarborrarnas | bestämd form genitiv |


