publicerad: 2015
tarva
tarva
verb
~de ~t • ⟨ngt åld.⟩ behöva, fordra: hans uppträdande tarvar en förklaring
| Finita former | |
|---|---|
| tarvar | presens aktiv |
| tarvas | presens passiv |
| tarvade | preteritum aktiv |
| tarvades | preteritum passiv |
| tarva | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att tarva | infinitiv aktiv |
| att tarvas | infinitiv passiv |
| har/hade tarvat | supinum aktiv |
| har/hade tarvats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| tarvande | |


