publicerad: 2015
tidssammanhang
tids|samm·an·hang
substantiv
~et; pl. ~ tid sammanhang
Singular | |
---|---|
ett tidssammanhang | obestämd form |
ett tidssammanhangs | obestämd form genitiv |
tidssammanhanget | bestämd form |
tidssammanhangets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tidssammanhang | obestämd form |
tidssammanhangs | obestämd form genitiv |
tidssammanhangen | bestämd form |
tidssammanhangens | bestämd form genitiv |