publicerad: 2015
tidstjuv
tids|tjuv
substantiv
~en ~ar tid tjuv 1
Singular | |
---|---|
en tidstjuv | obestämd form |
en tidstjuvs | obestämd form genitiv |
tidstjuven | bestämd form |
tidstjuvens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tidstjuvar | obestämd form |
tidstjuvars | obestämd form genitiv |
tidstjuvarna | bestämd form |
tidstjuvarnas | bestämd form genitiv |