publicerad: 2015
tillropa
till|ropa
verb
~de ~t • tillropa ngn ngt el. vanl. ropa ngt till ngn – I ropa ngn till ngn är till obetonat.
Finita former | |
---|---|
tillropar | presens aktiv |
tillropas | presens passiv |
tillropade | preteritum aktiv |
tillropades | preteritum passiv |
tillropa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tillropa | infinitiv aktiv |
att tillropas | infinitiv passiv |
har/hade tillropat | supinum aktiv |
har/hade tillropats | supinum passiv |
Presens particip | |
tillropande | |
Perfekt particip | |
en tillropad + substantiv | |
ett tillropat + substantiv | |
den/det/de tillropade + substantiv |