publicerad: 2015
tjusighet
tjus·ig·het
substantiv
~en ~er tjusig
Singular | |
---|---|
en tjusighet | obestämd form |
en tjusighets | obestämd form genitiv |
tjusigheten | bestämd form |
tjusighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tjusigheter | obestämd form |
tjusigheters | obestämd form genitiv |
tjusigheterna | bestämd form |
tjusigheternas | bestämd form genitiv |