publicerad: 2015
tjänstedirektiv
tjänste|di·rekt·iv
substantiv
~et; pl. ~ tjänst 1 direktiv
Singular | |
---|---|
ett tjänstedirektiv | obestämd form |
ett tjänstedirektivs | obestämd form genitiv |
tjänstedirektivet | bestämd form |
tjänstedirektivets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tjänstedirektiv | obestämd form |
tjänstedirektivs | obestämd form genitiv |
tjänstedirektiven | bestämd form |
tjänstedirektivens | bestämd form genitiv |