publicerad: 2015
tjänstgöringsgrad
tjänst·gör·ings|grad
substantiv
~en ~er tjänstgöring 1grad 1
| Singular | |
|---|---|
| en tjänstgöringsgrad | obestämd form |
| en tjänstgöringsgrads | obestämd form genitiv |
| tjänstgöringsgraden | bestämd form |
| tjänstgöringsgradens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| tjänstgöringsgrader | obestämd form |
| tjänstgöringsgraders | obestämd form genitiv |
| tjänstgöringsgraderna | bestämd form |
| tjänstgöringsgradernas | bestämd form genitiv |


