publicerad: 2015
trakasseri
trak·ass·eri
[‑eri´]
substantiv
~et ~er • mest i pl.; obehag, förföljelse: sexuella trakasserier
Singular | |
---|---|
ett trakasseri | obestämd form |
ett trakasseris | obestämd form genitiv |
trakasseriet | bestämd form |
trakasseriets | bestämd form genitiv |
Plural | |
trakasserier | obestämd form |
trakasseriers | obestämd form genitiv |
trakasserierna | bestämd form |
trakasseriernas | bestämd form genitiv |