publicerad: 2015
tranben
tran|ben
substantiv
~et; pl. ~ • äv. stöd för taksparre
Singular | |
---|---|
ett tranben | obestämd form |
ett tranbens | obestämd form genitiv |
tranbenet | bestämd form |
tranbenets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tranben | obestämd form |
tranbens | obestämd form genitiv |
tranbenen | bestämd form |
tranbenens | bestämd form genitiv |