publicerad: 2015
trotsålder
trots|ålder
substantiv
~n ‑åldrar • mest i best. f. sing.; period i barndomen ofta 3-årsåldern när barnet visar ökad förmåga att hävda sin egen vilja
Singular | |
---|---|
en trotsålder | obestämd form |
en trotsålders | obestämd form genitiv |
trotsåldern | bestämd form |
trotsålderns | bestämd form genitiv |
Plural | |
trotsåldrar | obestämd form |
trotsåldrars | obestämd form genitiv |
trotsåldrarna | bestämd form |
trotsåldrarnas | bestämd form genitiv |