publicerad: 2015
typ
typ
substantiv
~en ~er 1 sort: varor av olika typer2 otrevlig figur: en skum typ3 metallstycke som användes vid tryckning4 som en sorts prep. el. adv.; ⟨vard.⟩ ungefär: vi kan väl träffas typ halv 5 – De flesta sammansättn. med typ- hör till typ 1.
Singular | |
---|---|
en typ | obestämd form |
en typs | obestämd form genitiv |
typen | bestämd form |
typens | bestämd form genitiv |
Plural | |
typer | obestämd form |
typers | obestämd form genitiv |
typerna | bestämd form |
typernas | bestämd form genitiv |