SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
typ
typ substantiv ~en ~er sort: ​varor av o­lika typero­trevlig figur: ​en skum typmetall­stycke som an­vände­s vid tryckningsom en sorts prep. el. adv.; ​⟨vard.⟩ ungefär: ​vi kan väl träffas typ halv 5​ – De flesta sammansättn. med typ- hör till typ 1.
Singular
en typobestämd form
en typsobestämd form genitiv
typenbestämd form
typensbestämd form genitiv
Plural
typerobestämd form
typersobestämd form genitiv
typernabestämd form
typernasbestämd form genitiv