publicerad: 2015
undslippa
und|slippa
verb
‑slapp, ‑sluppit, ‑sluppen ‑sluppet ‑sluppna, pres. ‑slipper 1 undkomma2 ett oförsiktigt yttrande undslapp henne hon råkade säga ngt oförsiktigt
Finita former | |
---|---|
undslipper | presens aktiv |
undslipps (undslippes) | presens passiv |
undslapp | preteritum aktiv |
undslapps | preteritum passiv |
undslipp | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att undslippa | infinitiv aktiv |
att undslippas | infinitiv passiv |
har/hade undsluppit | supinum aktiv |
har/hade undsluppits | supinum passiv |
Presens particip | |
undslippande | |
Perfekt particip | |
en undsluppen + substantiv | |
ett undsluppet + substantiv | |
den/det/de undsluppna + substantiv |
undslippa sig
• (låta) undslippa sig ngt råka säga ngt olämpligtOrdform(er) undslippa sig