publicerad: 2015
ungkarlsvåning
ung·karls|vån·ing
substantiv
~en ~ar • till våning 2 ungkarl
Singular | |
---|---|
en ungkarlsvåning | obestämd form |
en ungkarlsvånings | obestämd form genitiv |
ungkarlsvåningen | bestämd form |
ungkarlsvåningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ungkarlsvåningar | obestämd form |
ungkarlsvåningars | obestämd form genitiv |
ungkarlsvåningarna | bestämd form |
ungkarlsvåningarnas | bestämd form genitiv |