publicerad: 2015
uppehållsrum
uppe·hålls|rum
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • till uppehåll 2 1rum 1
Singular | |
---|---|
ett uppehållsrum | obestämd form |
ett uppehållsrums | obestämd form genitiv |
uppehållsrummet | bestämd form |
uppehållsrummets | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppehållsrum | obestämd form |
uppehållsrums | obestämd form genitiv |
uppehållsrummen | bestämd form |
uppehållsrummens | bestämd form genitiv |