publicerad: 2015
uppehållstillstånd
uppe·hålls|till·stånd
substantiv
~et; pl. ~ • för utlänning (i ett visst land); till uppehåll 2 och tillstånd 2
Singular | |
---|---|
ett uppehållstillstånd | obestämd form |
ett uppehållstillstånds | obestämd form genitiv |
uppehållstillståndet | bestämd form |
uppehållstillståndets | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppehållstillstånd | obestämd form |
uppehållstillstånds | obestämd form genitiv |
uppehållstillstånden | bestämd form |
uppehållstillståndens | bestämd form genitiv |