publicerad: 2015
uppfostring
upp|fostr·ing
substantiv
~en ~ar uppfostra
Singular | |
---|---|
en uppfostring | obestämd form |
en uppfostrings | obestämd form genitiv |
uppfostringen | bestämd form |
uppfostringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppfostringar | obestämd form |
uppfostringars | obestämd form genitiv |
uppfostringarna | bestämd form |
uppfostringarnas | bestämd form genitiv |