publicerad: 2015
uppgöra
upp|göra
verb
‑gjorde, ‑gjort, ‑gjord n. ‑gjort, pres. ‑gör • tänka ut, skapa: uppgöra el. vanl. göra upp en plan
Finita former | |
---|---|
uppgör | presens aktiv |
uppgörs (uppgöres) | presens passiv |
uppgjorde | preteritum aktiv |
uppgjordes | preteritum passiv |
uppgör | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att uppgöra | infinitiv aktiv |
att uppgöras | infinitiv passiv |
har/hade uppgjort | supinum aktiv |
har/hade uppgjorts | supinum passiv |
Presens particip | |
uppgörande | |
Perfekt particip | |
en uppgjord + substantiv | |
ett uppgjort + substantiv | |
den/det/de uppgjorda + substantiv |