publicerad: 2015
upphöra
upp|höra
verb
‑hörde, ‑hört, pres. ‑hör • sluta: regnet upphörde el. (sällan) hörde upp
Finita former | |
---|---|
upphör | presens aktiv |
upphörde | preteritum aktiv |
upphör | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att upphöra | infinitiv aktiv |
har/hade upphört | supinum aktiv |
Presens particip | |
upphörande | |
Perfekt particip | |
en upphörd + substantiv | |
ett upphört + substantiv | |
den/det/de upphörda + substantiv |