SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
uppklaring
upp|­klar·ing el. 2upp|­klar·­ning substantiv ~en ~ar uppklara
Singular
en uppklaring (en uppklarning)obestämd form
en uppklarings (en uppklarnings)obestämd form genitiv
uppklaringen (uppklarningen)bestämd form
uppklaringens (uppklarningens)bestämd form genitiv
Plural
uppklaringar (uppklarningar)obestämd form
uppklaringars (uppklarningars)obestämd form genitiv
uppklaringarna (uppklarningarna)bestämd form
uppklaringarnas (uppklarningarnas)bestämd form genitiv