publicerad: 2015
uppluckra
upp|luckra
verb
~de ~t • göra lucker; ofta bildl.: de gamla normerna har uppluckrats el. vanl. luckrats upp
Finita former | |
---|---|
uppluckrar | presens aktiv |
uppluckras | presens passiv |
uppluckrade | preteritum aktiv |
uppluckrades | preteritum passiv |
uppluckra | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att uppluckra | infinitiv aktiv |
att uppluckras | infinitiv passiv |
har/hade uppluckrat | supinum aktiv |
har/hade uppluckrats | supinum passiv |
Presens particip | |
uppluckrande | |
Perfekt particip | |
en uppluckrad + substantiv | |
ett uppluckrat + substantiv | |
den/det/de uppluckrade + substantiv |